När man hittar DEN känslan
Idag när jag red London så gick ALLT bra. Ni vet när man försöker och försöker och sen helt plötsligt får man just DEN känslan man letat efter? Den fick jag idag, och det kändes så jäkla bra!
Började med att skritta fram London på långa tyglar ca 5 minuter, kortade sen upp honom och jobbade skänkelvikningar, serpentiner, halter och liknande i 10 minuter. Efter det joggade jag igång honom på helt långa tyglar i några varv och på volter, och därefter började jag med serpentiner och skänkelvikningar i traven. Han var lite stel i början, men när jag ridit lite åt båda hållen så var allt verkligen perfekt. Han trampade på bra under sig och verkligen längde ut steget, frustade och höjde ryggen. La sen in galopp från skritt och var verkligen noga med dom i båda varven. Han lyssnade toppenbra och alltså, ååh jag är så glad haha! Den här känslan kan jag leva på i många dagar. Föressten så red jag med sporrar idag och la undan spöt, tror det var bra då man inte heller får tävla dressyr med spö. Han verkade inte störa sig på det eller liknande, så rider jag dressyr så är det något jag kommer använda oftare. Jag fick mycket mer kontakt med honom och det kan nog ha varit lite därför han lyssnade så himla bra idag!
Imorgon blir det en uteritt som sagt, och nästa vecka kanske jag kan få med någon som kan fota - och jag kanske kan ställa upp ett litet kryss. Direkt när snön har kommit ska jag även ta porträttbilder till en ny header och så, bara det inte blir för sent så att säga haha.
Nu ska jag kolla på senaste Paradise Hotel avsnittet och sen plugga hemkunskap!
Jag & Angus i somras. Åh vad jag saknar att galoppera i full fart på stora ängar och fält... :(
Trackback